Allt är så svårt att ta in. Det som var omöjligt blev möjligt. Tack för de mängder med gratulationer som jag fått både via Facebook, mail och här på bloggen. De flesta tycker att jag kommer att bli en fantastisk polis, medan andra tycker att det verkar farligt! Speciellt efter att den nya serien på SVT började i tisdags "Malmöpolisen" där det gick ganska hett till.
Detta är ju inte saker som jag börjar fundera på nu, vilket kan irritera mig med andra som kommit in. Att bli polis är inte ett jobb som man söker, det är ett jobb du kan väljas ut till om du till 100% går in för att verkligen genomföra en lång process och under tiden hinna med eftertanke och överväganden, men att framför allt kunna övertyga rekryteringen och psykologen om dina avsikter och verkligen stå för dem till 100%. Din minsta tvekan gör att du hamnar bland de 95% som inte kommer in.
Ett farligt jobb? Kan ju kanske te sig sådant i de olika dokumentärerna som visas just nu, men sanningen är den att det är fler byggarbetare som dör i tjänsten än poliser, och som byggarbetare så skulle ingen ha som argument att det verkar farligt. Men det krävs även en lång tankekedja när det gäller praktiska saker som att kunna riskera att få studera 200 mil från sin familj i två år. Går det att klara ekonomiskt? Inte bara under utbildningen, utan även under yrkestiden. En polis tjänar 21.300 kr per månad, men som alla poliser som jag talat med säger. Det finns INGEN polis i Sverige som gör detta för pengarna!!!
Det som gör mig irriterad är när jag på olika forum läser om de som har kommit in som NU, ja först nu så börjar de fundera.. hmm,,, Växjö, men det tar ju 2.5 timmar att åka dig, får se om jag tackar ja till min plats... Va? 21.300 kr per månad, men det fungerar ju inte för mig.... Den typen av uttalande gör mig och de som inte kom in på skolan rosenrasande. Det ju just den typen av frågor som man måste gå igenom innan man kommit till sluttesterna, inte nu när man sitter med beskedet i sin hand. En rekrytering av en ny polisstudent kostar ca 30.000 kr från start till mål, rent slöseri att lägga det på folk som uppenbarligen inte kan förstå konsekvenserna av sitt handlande. Sen kan jag naturligtvis respektera de som fått ändrad familjesituation mm, då hamnar ju allt i helt annan dager.
I min värld så har det de senaste 17 åren bara handlat som siffror på sista raden. Jag är ivrig att nu tänka bort de hårda värdena och istället kunna få ge människorna i Sverige en del av mina erfarenheter och en del av de mjuka värdena som jag tycker är viktigare än alla pengar i världen.
Jag vill till sist reflektera över en reaktion jag fått från en av mina anställda. "Men Petter, inte ska du väl bli polis, du som är en så snäll och go människa"... Men hörrni, det kanske är just därför jag behövs i det här samhället, för att ge stöd, trygghet och värme, men naturligtvis även för att höja ett och annat pekfinger, men det är jag ganska bra på det också, och sen ingår det i yrket kan tilläggas!
Tack för att ni följer min väg in till polisyrket!!!
Hälsar Petter
PS: Tveka inte att höra av dig om du har frågor eller annat att ställa till mig på nedanstående mailadress. Finns det saker som du tror kan intressera andra, så få upp dem på kommentarsfältet på bloggen, så tar vi de öppet. DS
polisvid40@hotmail.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar